Som ni kanske förstår har det varit lite svårt nu den senaste tiden med allt som hänt, inget kul har heller hänt som är värt att skriva om, det enda som händer är jobb hela dagarna och mys med theo när man kommer hem, inte så kul att läsa om varje dag heller. 

Jag lovar att så fort något kul eller värt att skriva om händer så får ni läsa om det här, men nu har jag inget på lager. 

Längtar tills vi får hem vår fina Guess igen, men denna gången i en låda, hade önskat dom ringt o sagt hon plötsligt började leva igen men det kommer ju aldrig att hända, det ska vara skönt att få hem henne men det känns som man samtidigt kommer börja på 0 igen o få hela händelsen framför sig igen, men hon hör hemma hos oss o inte tillsammans med 100 andra djur i en grop.

Ska göra det fint till henne med tavlor på henne och hennes namn på där hon är i så hon ff känner sig uppskattad levande eller inte. 

Grattis min fina flicka det gör fortfarande ont inom oss och vi saknar dig varje dag. Hoppas du får en fin födelsedag där du är och att du mår bra ❤️

Vi älskar dig vår ängel!

Skickat blommor till vår älskade mamma på morsdag ❤️

Och fått biljetter till One direction i Köpenhamn den 16 juni, kalla mig nörd eller tönt eller som Marcus säger att vi är dom enda som kommer vara där utan föräldrar.. Skiter jag i, dom gör bra låtar och har skaffat sig en enorm framgång på kort tid! 

One direction here we come! 

Det svåraste med att vara hemma är att dina tassavtryck fortfarande är kvar ute på balkongen, soffan och våra kläder är täckta med ditt hår och dina leksaker ligger precis där du lekte med dom sist. Det är svårt att ha dom framme men samtidigt vill man inte plocka bort dom för då känns det som du inte varit hos oss, din favorit säng som hänger på elementet där du älskade att ligga ska alltid få hänga kvar för jag vet hur mycket du älskade den och att ta ner den är för svårt. 

Vi önskar att få vakna upp ifrån denna mardrömmen och hoppas att när vi vaknar så ligger du i sängen tillsammans med oss. 

Men det hela blev mer verkligt igår när papperna kom, papperna där det står att du verkligen är borta och kommer aldrig mer tillbaka, att ett papper kan ha en sån påverkan på en är helt sjukt, från och med när jag skickar in papperna så är det verkligen sant, du är borta föralltid. 

Men vi vet att du har det bra nu och att du fick bestämma själv och du valde ett bättre liv utan sjukdomar. 

Jag tänder ett ljus för dig varje kväll med en stjärna på, på så sätt är du alltid med oss, du var vår finaste stjärna, och du kommer alltid att vara den finaste vi någonsin har fått ❤️ Vi älskar dig! 

 

Idag lämnade vår fina ängel oss med ett storm tomrum, det går inte att beskriva den känslan av att se sin katt lida så mycket och sen bara lämna livet.

 

Det hela började för 3 veckor sen när hon blev sjuk första gången, men med massa prover och dropp sa dom att allt var okej så vi åkte hem och vi tyckte hon blev bättre med detsamma. sen var det inte mer med det.

 

Igår morse innan jobb kom båda springande när jag gav dom mat pigga och hungriga som vanligt, sen ringde marcus på kvällen och sa att hon bara ligger och sover och gömmer sig.. men eftersom hon bara var uttorkad pga solen sist så trodde vi det var så denna gången också, så när jag kom hem gav vi henne vatten och försökte mata henne men hon ville inte, så vi lämnade henne ifred och hon la sig under vår säng och gömde sig, vi la vatten till henne så hon kunde dricka om hon ville.

 

Imorse väckte marcus mig vid 8 tiden och sa att hon blivit sämre och kissat ner sig helt, hennes ben bär inte henne och hon flåsar och andas ansträngt, jag ringde veterinären och medans man satt i över 40 minuters kö så såg man på henne hur sämre hon blev, men vi la henne i sängen hos oss så hon fick känna sig trygg. väl framme i telefonen sa dom jag fick en tid lite senare på förmiddagen men jag sa att kommer vi inte in nu så tror jag hon kommer dö, oj är det så illa fick jag till svar?! ja annars hade jag väl inte ringt, 10 i 9 åkte vi ifrån vårt hem och det var allra sista gången jag rörde min älskade katt levande när jag la in henne i buren, påvägen dit kunde man höra hennes ansträngade andning och jag sprang in med henne o dom bad oss sätta oss ner för att vänta, marcus bad mig kolla buren men jag vågade inte så han öppnade buren och sa nej hon rör sig inte, jag sprang in till receptionen och skrek att min katt inte andas, helt plötsligt kommer 3-4 olika människor springande och sliter henne ifrån oss och bara springer iväg, en annan sköterska tar in oss i ett av rummen där vi fick vänta, bara ett par minuter senare kom dom in och sa att adrenalinet eller hjärtmassagen inte fungerade på henne och hennes liv gick inte att rädda, direkt efter kom dom in med henne i en blå filt med vita stjärnor på och la henne på bordet framför oss och tände ett ljus, där brast allt, hoppet om att dom skulle komma in och säga hon lever men måste iväg istället för att säga att hon inte gick att rädda, begravning kremering, papper försäkringen, vad ville vi göra med henne? att ta ett beslut om hur man vill göra med vår fina ängel när det hela hänt på mindre än 20 minuter, 10 i åkte vi hemifrån 3 minuter över 9 var vi inne och redan då var hon borta... Vi valde iallafall att kremera henne för sig själv och sen få tillbaka henne och sen kanske begrava henne ute på gården med hennes bebisfilt, favoritleksak och godis, eller så behåller vi henne hemma, vi får se vad vi känner för, hon är värd allt och ska även få det bästa även om hon inte är med oss.

 

Anledningen till hennes plötsliga bortgång tror dom var att hon fick plötslig hjärtsvikt, vi läste lite om det på internet när vi kom hem och tydligen var hjärtproblem ett jätte vanligt hos Maine Coon rasen, inget vi visste om.

Mer än så ska vi inte spekulera, vi kommer endå aldrig att få tillbaka henne, hon kände att hon inte orkade mer och tog beslutet att sluta kämpa och jag förstår henne för så som hon såg ut att lida så gjorde hon det bästa för henne, veterinärerna sa också att det inte hade spelat någonroll ifall vi kommit in med henne tidigare för det fanns ingenting att göra för henne och då hade vi fått ta beslutet att låta henne somna in, så hon fick själv göra det hon kände för.

 

Det svåraste samtalet jag någonsin ringt är till uppfödaren för att berätta om hela händelsen, hon bröt ihop så som jag gjort tidigare men vid det tillfället hade jag slut på tårar, hon erbjöd oss även en ny katt från en av kullarna hon precis fått men vi sa nej för vi vill inte ha någonannan, ingen annan kommer vara som hon var, hon var vår egna speciella och hon ska få vara den enda, vi ska aldrig ersätta henne med någon annan.

 

Idag är en tung dag, den värsta dagen i våra liv, vårt egna fina som tillhörde vår familj lämnade oss, hon skulle fylla 1 nästa fredag och vi pratade om det igår precis som inget skulle hända, vi visste inte att något skulle hända, men det känns så overkligt, det var bara 1 katt som mötte oss vid dörren när vi kom hem, hon var inte på diskbänken för att stjäla mat när vi lagade maten, hon låg inte i soffan och kollade på oss när vi åt och hon kom inte springandes när vi skulle ge dom kvällsmat, snälla kan vi inte bara vakna upp ur denna mardrömmen och få vår lilla flicka tillbaka <3 jag skulle offra precis vad som helst för att få henne tillbaka och ge henne allt vi inte hann ge henne, att släppa ut henne på gräsmattan och köpa en klätterställning som hon hade älskar, eller kliat henne under hakan och smekt henne på svansen som hon älskade för 2 dagar sen. 

 

Om 30 minuter är det 12 timmar sedan hon levde men kämpade för livet, 12 timmar sen hon valde att få det bättre på andra sidan, och 12 timmar sen hon lämnade den värsta smärtan till oss som man kan få uppleva.

 

Vi kommer att minnas dig som en fin och bestämd dam som tog hand om theo och städade efter honom, en dam som sov med oss i sängen och gärna ville vara med oss när vi lagade mat. 

Vi kommer alltid att älska dig och minnas dig, tack för denna korta tiden vi fick med dig, jag ångrar inte 1 enda sekund att vi köpte dig, hade vi vetat att vi bara skulle få en kort tid med dig så hade vi endå valt just dig, du var perfekt <3

 

 

 

 

Sen en himla massa städ, springande fram och tillbaka mellan caféet och köket, och sen förberett dukning till dom 40 som skulle ha grillning på kvällen, ett mycket trevligt gäng var dom och cheferna var inne emellan åt hos mig och snacka o hjälpte till :) 

Fick en lite goodiebag av dom som tack för hela dagen med ost juice och yoghurt :) fick också höra av min chef att dom varit nöjda med mig och tyckte jag var mycket trevlig och social, jag?! Ja jag kan om jag vill ;P 

Lite trött i huvudet och 2 timmars mega röjning, städning och ställa iordning allt så var jag klar för dagen, 2 timmars över tid men ja det får va så :) 

Dagens höjdpunkt förutom sunes selfie bild så var det faktiskt när jag åkte golfbil med chefens bror :p en runda ut på banorna för att kolla på tanterna sen tillbaka igen :) wiiii det gick snabbt. 

Nu ska jag göra mig klar för sängen, har bara varit hemma i snart 2 timmar och sen imorgon är det jobb hela dagen igen, jag längtar till på söndag då man får gå på kalas! 

Godnatt iaf. :) 

Idag är jag bitter på livet, och på äldre damer!!!! 

Eftersom min cykel gått sönder 3 gånger så lånade jag en cykel från jobb o vafan händer?! JO DEN HAR OCKSÅ GÅTT I SÖNDER OCH FÅTT PUNKA?! Är jag så tjock så jag punkterar däcken eller vad i hela friden! Nu får jag gå till jobb!! Hoppas inte chefen märket att man inte cyklade dit... 

Vaknade i tid idag, runt 10 tiden, åkte hem till Marcus föräldrar, Marcus och hans pappa skulle till tippen så jag följde med, sen ner Istan och köpa nytt cykeldäck till min cykel, håller det inte denna gången vet jag inte vad jag gör, på allvar! Sen stannade jag kvar Istan för att bara få gå i sin egna takt och ta sin tid och titta på saker som man annars bara stressar igenom. Köpte en zigenar kjol som Marcus kallade den, 4 vin flaskor, en tvålpump, nya underlägg till köksbordet och doftljus :) väldigt nöjd. 

Har gråtit lite idag också för Marcus skulle skoja till det lite och sätta hans te sked som varit i tekoppen på min arm vilket jag inte alls uppskattade och började gråta för det gjorde blixt ont för ett par sekunder, han gjorde inte saken bättre heller genom att skratta och tycka synd om mig samtidigt så jag kunde inte sluta gråta. 

Nu är det iallafall lugnt och vi kollar på Eurovisionsongcontest och äter godis, lägga sig i tid för att imorgon är det jobb som vanligt, jag har saknat att vara ledig, vill vara det lite oftare! Men man får skylla sig själv om man inte kan säga nej! Får trösta mig med att man bara jobbar 6-7 timmar imorgon. 

Ja man har ju bott på några ställen i sitt korta liv. 

Idag är ännu en lugn dag på erikstorp, jag packar ihop mina saker kl 4 och förflyttar mig inför fullsatt kvällsjobb på Pumphuset, ge mig lördag nu så jag kan få sova ut och inte göra ett skit! 

Åt lite grillat & hade beerpong tävling där jag presterade bättre och faktiskt kan säga att det var lite för mig att vi vann den tävlingen, sen kanske det inte är så bra att man mötte chefen o gjorde så han förlorade och kastade bollar på oss, men ja vi alla har jobbet kvar iallafall! :) 

Lite sång och spel på gitarren och snack så avslutades kvällen vid 1 tiden, vet inte sist jag var uppe så länge och det märks idag, när man nästan somnar ståendes då är man trött :p 

Aja, här händer ingenting hos mig i caféet idag så jag stänger endå tidigare så man hinner sova lite middag innan Marcus kommer hem :) 

Ska ligga i soffan under filten och kolla film idag, så var det när man var liten, man fick bara kolla film om man var sjuk eller om det regnade, så idag blir det film hela kvällen :) 

Har man inget att göra så.... 

Iallafall så pratade jag med Ida i fredags om babyshower o hon skulle absolut inte ha någon för hon tycker det är töntigt o sen att det är snålt att planera sin egna så den iden struntade hon i, och nyss fick jag en inbjudan av hennes syster som ska överraska henne med detta! Jag har aldrig varit på en men älskar att ge bort bebis saker så är helt över lycklig att jag blev inbjuden, fick ju faktiskt känna bebisen sparka i fredags också :) 

Nu behöver jag hjälp, vad ska man ge bort i present på en sån bjudning?? Saker o kläder hade hon men det känns lite tråkigt att bara komma med ett paket blöjor.. Ni som har barn, vad vill man ha i present precis innan barnet kommer? Hon ska ju ha nu i juli så det är inte så långt kvar.. Hjälp!! 

Kom in o berättade lite hur hon varit o så, hon kollade tänderna, hon har en liten tandköttsinflamation också, klämde magen o då bara gapa Guess och försökte skrika rakt ut, men hon är ju stum så det kommer inget ljud från henne men man såg på henne att de gjorde ont, oj de va ju inte bra sa hon då, 3 olika blodprovet, 2 röntgen bilder och ytterst lite dropp vi betalade alldelest för mycket för, så fick vi antibiotika ut skrivet o sen hem. 

Guess skötte sig exemplariskt och gjorde inte motstånd på hela dagen mer än när dom körde in värsta nålen i nacken på henne så man hörde ett smack när dom kom igenom huden på henne... Jag höll själv på att dö så jag förstår henne. Anledningen till att hon var "seg" i huden var för hon är uttorkad. 

Inflammationen i magen gör mig lite orolig på varför dom inte hittade något, hon går konstigt och har ont när man rör henne eller när man ska ta upp henne i magen så "skriker" hon.. Märkligt att alla blodvärden o sånt var okej då?! 

Så nu blir det att ta tempen och ge henne antibiotika 2 gg om dagen en vecka o hoppas hon blir samma gamla galna jobbiga Guess igen ♥️ 

Kunde inte hålla mig för gråt heller igår när man såg hur ont hon hade och att veterinären pratade i ett tonläge så det lät precis som att hon måste avlias gör det hela heller inte bättre.