:(
Förra veckan innan jag gick till jobb så pussade jag på dig och sa hejdå... Idag fick jag klappa lite extra på theo så han visste att vi kommer sen.

Här hade du varit hos oss ett par dagar efter vi hämtat dig, inte visste vi att vi bara skulle få 8 månader med dig men vi är endå glada över att vi fick den korta tiden med dig ❤️
Det svåraste med att vara hemma är att dina tassavtryck fortfarande är kvar ute på balkongen, soffan och våra kläder är täckta med ditt hår och dina leksaker ligger precis där du lekte med dom sist. Det är svårt att ha dom framme men samtidigt vill man inte plocka bort dom för då känns det som du inte varit hos oss, din favorit säng som hänger på elementet där du älskade att ligga ska alltid få hänga kvar för jag vet hur mycket du älskade den och att ta ner den är för svårt.
Vi önskar att få vakna upp ifrån denna mardrömmen och hoppas att när vi vaknar så ligger du i sängen tillsammans med oss.
Men det hela blev mer verkligt igår när papperna kom, papperna där det står att du verkligen är borta och kommer aldrig mer tillbaka, att ett papper kan ha en sån påverkan på en är helt sjukt, från och med när jag skickar in papperna så är det verkligen sant, du är borta föralltid.
Men vi vet att du har det bra nu och att du fick bestämma själv och du valde ett bättre liv utan sjukdomar.
Jag tänder ett ljus för dig varje kväll med en stjärna på, på så sätt är du alltid med oss, du var vår finaste stjärna, och du kommer alltid att vara den finaste vi någonsin har fått ❤️ Vi älskar dig!

Här hade du varit hos oss ett par dagar efter vi hämtat dig, inte visste vi att vi bara skulle få 8 månader med dig men vi är endå glada över att vi fick den korta tiden med dig ❤️

Kommentarer
Line
❤️
Trackback